Om inomhustrappor

Om inomhustrappor – vad är vad?

Plansteg

Trappstegen man går på

Vangstycke

Trappans sidostycke. Detta kan antingen vara utanpåliggande eller underliggande, det vill säga, antingen sätts planstegen mellan vangstyckena eller ovanpå vangstyckena.

Trapphål

Öppningen i bjälklaget för trappan.

Sättsteg

Trästycke mellan planstegen i en stängd trappa

Blocksteg

Utsvängt första steg

Räcke

Utgörs av stolpar, handledare och spjälor och kan gå längs med trappan, kan även fortsätta på övervåning vid trapphålet

Stolpe

Startar och avslutar räcket, vid varje hörn och vid var 3e meter på räcket – se här…

Handledare

Stödet för handen på räcket, eller monterat på väggen – se här…

Spjälor

Under handledaren mellan stolparna – se här…

Inomhustrappor utformning

För att kunna ta fram rätt trappa till just dig är det bra om du funderar lite över nedanstående delar i trappans utformning.

Trapptyper

Våra trappor kan göras raka, eller med en L-formad sväng (L-trappa), eller med två svängar i en U-form (U-trappa). Därtill kan trappan anpassas i en uppsjö av möjligheter, med t.ex. viloplan, sväng uppe och nere, sned start, med mera. För exempel på trapptyper – se här…

Höger eller vänstersvängd?

Vi tänker oss alltid att trappan ses nedifrån, steg ett är alltså det nedersta steget. En högersvängd trappa svänger därför höger när man går uppåt och vice versa.

Räcke

Ett räcke består av spjälor, stolpar och handledare. Se här nedan för ytterligare beskrivning av trappans delar. En trappa med räcke har normalt räcke på främre vangstycke, men kan även tillverkas med räcke på bakre vangstycke. Därtill kan räcke även fås separat och på övervåning. Handledare kan även monteras på vägg utan räcke.

Träslag

Allt trä vi använder till våra trappor är av absolut högsta kvalitet och ugnstorkas ner till 8-10% fuktighetsgrad, vilket kontrolleras kontinuerligt genom hela tillverkningen. All furu levereras från sågverk i Sverige och Finland medan de hårdare träslagen kommer från länder som alla står för ett miljövänligt skogsbruk. För exempel på träslag – se här…

Kortstav eller helstav

Träslagen kan fås antingen som helstav, eller det något billigare kortstav – kvalitet och hållfasthet skiljer inte mellan helstav och kortstav, det är en smaksak och endast ett estetiskt val. Kortstav kan beskrivas som parkett där stavarna går omlott, medan helstav är genomgående längre stavar.

Ytbehandling

Man bör behandla trappan på något sätt, annars suger träet åt sig smuts. Vilken behandling som är bäst beror på hur och var trappan ska användas, om man har hund, om man går med skor i trappan, hur många som ska gå i den osv. Priset är också en faktor som spelar in. Det enklaste och billigaste är att olja trappan antigen med en natur- eller en vitpigmenterad olja. För exempel på våra ytbehandlingar – se här…

Tillval

Vi erbjuder ett flertal tillval att välja mellan till din nya trappa – dels rent estetiska, men även i vissa fall, med viktiga funktioner som kan ge dig en säkrare trappa. För några exempel – se här…

Uppmätning av inomhustrappor

På sidan ”Hur man mäter” kan du se vilka mått vi behöver för att kunna rita trappan. Du kommer att få måttsatta ritningar innan beställning så att du kan kontrollera alla mått.

När du ska beställa en inomhustrappa eller vill att en fabrikant ska ge dig ett kostnadsförslag är det bra att lämna ett antal uppgifter:

Ange vilken trapptyp du tänkt dig .

Gör en måttskiss över trapphuset och markera de planmått och den trappbredd som gäller.

Gör en skiss som visar trapphöjden, det vill säga våningshöjden och höjden från golv till tak. Vi anpassar trappan så att frihöjden blir minst 200 cm.

Bjälklagsöppning

Trapporna tillverkas lite mindre än bjälklagsöppningen – annars är det nästan omöjligt att montera. Både öppningsmått och trappmått framgår av ritningen. Vi rekommenderar att väggar är färdigmålade och klara innan trappan monteras. Vi kan även leverera limträ-skivor för att klä in bjälklagsöppningen med.

Är det svårt att byta inomhustrappor?

Det är inte svårt att byta inomhustrappor. Våra trappor levereras med en monteringsvägledning och alla skruvar, som behövs för att sätta ihop trappan. För monteringsvägledning – se här…

Barnsäkerhet

Enligt boverkets rekommendationer för inomhustrappor får man högst ha 100 mm mellan spjälorna och 100 mm mellan stegen. Ska trappan kunna godkännas vid en besiktning måste man därför montera barnsäkringslister mellan trappstegen. Här kan du se hur de ser ut. 

Det finns några centrala begrepp som är viktiga att tänka på för att kunna tillverka en trappa som blir bra att gå i.

Gånglinjen

Gånglinjen på trappan visar var på trappan alla steg är lika djupa. På svängda trappor kan man ändra ganska mycket på stegdjupet genom att flytta på gånglinjen. Flyttas gånglinjen ut mot de bakre vangstyckena blir de trekantiga hörnstegen smalare och resten av stegen bredare. Det gör teoretisk sett stegdjupet större, men de sneda stegen blir smalare i mitten av trappan där man oftast faktiskt går. Det ser snyggt ut på siffrorna, men enligt vår mening gör det att trappan blir sämre att gå i. Vi lägger därför alltid gånglinjen i mitten av trappan, så att man får en realistisk bild av hur trappan är att gå i.

Stegdjup

Stegdjupet är djupet på planstegen mätt vågrätt i gånglinjen. Stegdjupet beskriver utrymmet man har att sätta foten på när man går i trappan. Överlapp mellan stegen räknas inte med i stegdjupet.

Steghöjd

Steghöjden är höjden från översidan på ett steg till översidan på det nästa.

Frihöjd

Minsta lodräta höjd mellan stegframkant och överliggande tak, balk eller liknande. Frihöjden används för att se till att man inte kommer slå huvudet i bjälklagskanten när man går i trappan. Vi rekommenderar minst två meter frihöjd.

Idealformeln

Tar man bort steg från trappan utan att ändra trappans längd eller höjd ökar både stegdjupet och steghöjden. Det gör att man får ta längre steg när man går i trappan – man måste både lyfta foten längre och högre. Lägger man till steg utan att ändra trappans längd och höjd, blir både stegdjup och steghöjd mindre. Det medför att man går med kortare steg i trappan.

För att trappan ska bli bra att gå i måste relationen mellan stegdjup och steghöjd anpassas så att man går med en steglängd som känns naturlig och komfortabel. Lägger man ihop två steghöjder med ett stegdjup får man fram ett tal som, enligt idealformeln för trappor, bör ligga mellan 61 och 64 cm – då blir steglängden bra. När vi ritar inomhustrappor justerar vi antalet steg, längd på trappan osv för att komma innanför eller så nära som möjligt detta intervall. Boverket rekommenderar ett stegdjup på minst 25 cm och steghöjd på högst 18 cm. I begränsade utrymmen kan detta göra trappan för lång, men det går förstås att tillverka en trappa som är bra att gå i ändå, om man har idealformeln i åtanke.

 

Titta gärna i vårt galleri eller på vår Pinterestsida för inspiration